fettotjejen

Det är något strul - så jag har fortfarande inte fått igång internet hemma. Nu sitter jag på biblioteket innan jag ska iväg och jobba och täkte ge er en liten uppdatering.

Jag har fått svar på remissen iaf. Jag kommer bli kallad till infomöte angående operation. Vad detta innebär vet jag inte riktigt. Vet inte om det betyder att jag kommer få operationen eller inte. Men det lär jag väl veta efter jag varit på mötet. Kallelse till mötet jag har dock inte fått ännu - så nu är det den jag går och väntar på.

Inte lika roligt är att jag fick brev från mitt lokala sjukhus häromdagen. När jag var och gjorde cellprov så hittade de tydligen cellförändringar - så jag måste gå och ta ett till cellprov. Känns lite nervöst. Dock är det ju som det är och jag kan inte göra något åt det - så det är väl bara att vänta och inte jaga upp sig. Varför oroa sig för något man ändå inte kan påverka - eller hur?

Jaja, det var allt för nu. Får se när jag får tillfälle att uppdatera er nästa gång. Ska ringa och tjaja om mitt internet i morgon igen.

Adios!

Det har hänt en del. Har flyttat bland annat så har inte haft tillgång till internet - därav utebliven uppdatering av läget. Lånar just nu internt hemma hos en kompis - måste skynda mig.

På vikt och ätfronten är det väl åt helvete som vanligt. Har inte fått svar på remissen ännu - så jag är nervös och spänd på hur det går.

Jag kommer uppdatera lite mer när jag antingen får internet hemma eller när jag kan sitta längre vid en dator.

Mår mycket sämre iag än jag gjorde igår. Antingen är det en riktigt ruskig förkylning eller så är det startfasen på influensan. Det lär jag väl bli varse om några dagar. Är orolig för att det är influensan dock (NEJ - inte nödvändigtvis den förbaskade svinvarianten). Har börjat få ont i lederna och är öm på skinnet, det sistnämnda låter luddigt men det är precis så det känns. Stryker jag mig på armen så ömmar det precis som i skinnet... I huden. Som att jag hade extra känselceller ovanpå huden. Det var iaf samma symtom jag hade förra gången jag fick influensan - vilket var i vintras. Jag borde egentligen inte få influensan så nära inpå - brukar drabbas av skiten var tredje år eller så. Men ibland måste väl undantaget komma som bekräftar den satans regeln antar jag.

Ska lägga mig nu. Slänga på en film och förmodligen somna till den. Ska gå ifrån skräcken denna kväll och se Land of the Lost med Will Ferrell. Jag har hört den ska vara lite rolig - får väl se om det stämmer.



(följande kan uppfattas som äckligt eller stötande men det är inte mitt problem)
För övrigt undrar jag hur mycket jävla snor man kan producera som människa. Är det någon som vet? Finns det något världsrekord? Finns det någon studie som visar "genomsnittlig snorproduktion för förkylda kvinnor 30-35 år"? Jag tycker inte jag gör annat än snyter mig hela dagarna. Måste hitta min idominsalva - börjar bli irriterad under näsan... :S

Idag är det värre än igår. Börjar dessutom få ont i halsen. Inte kul alls.

Tove undrade vad jag jobbar med; Jag jobbar som personlig assistent. End of that story.

Jeanette: Jag får se om jag vågar prova mig på det där. Just nu har jag dock varken gurkmeja eller ingefära hemma - och jag orkar inte ge mig ut och handla.

Det bästa med att vara sjuk är att man inte är sugen på något. Åt lite glass igår - men det var inte gott. Fick i mig lite pasta med köttfärssås, men det var inte heller gott. Ser till att försöka dricka ordentligt iaf.

Nu är jag så slut att jag ska slänga mig i sängen igen. Måste väl äta något senare - men får se vad jag orkar fixa till...

I helgen blev det massa födelsedagsfirande med tårta, bullar och kakor. Jävligt gott och inget dåligt samvete då jag faktiskt inte åt så mycket av något av det.

Idag var jag och lämnade blodprov på vårdcentralen som komplement till remissen som skickades förra veckan. När jag kom hem frös jag något så förbaskat och hade ont i huvudet. Trodde huvudvärken kunde bero på att jag inte ätit något - så slängde i mig en smörgås och ett glas juice och gick sedan in och la mig på sängen. Tänkte att jag kunde ligga å vila lite innan det var dags att göra sig i ordning för jobbet. Tvärsomnade! Vaknar någon timme senare och är supertäppt och hostig samt fortfarande en hejdundrande huvudvärk. Har ju varit lite småkrasslig ett tag - men inte nog för att säga att jag är sjuk - men nu har det brutit ut och jag känner mig skitrisig faktiskt!

Ska bädda ner mig i sängen och slökolla på lite film och kanske somna till emellanåt. Har vitaminer och ipren på behörigt avstånd. Te skall fixas också!

Har haft ett par dagar nu där jag inte mått så bra. Kan sammanfatta dessa dagar med ett par ord: ångest, pizza, promenader, choklad, förvirrad... Orkar faktiskt inte dra den långa versionen...

Idag känner jag mig dock så pass psykiskt uppåt att jag orkar skriva ett litet inlägg. Har äntligen städat idag. Kändes på sätt och vis som jag städade bort lite inuti mig själv samtidigt som jag städade utanför mig själv. Jag har absolut inga problem med stök hemma hos andra - men hemma hos mig själv är det som att ett stökigt och rörigt hem = stökig och rörig hjärna. Ibland känns det dock bara som ett så stort projekt att städa... Kanske för att jag blir sorteringsfanatiker när jag väl börjar. Idag lyckades jag dock, med möda, att lägga saker på sin plats utan att börja sortera och omorganisera!!! Yay för mig.

Shit - ju mer jag skriver i den här bloggen desto mer känner jag mig som värsta psykot... Jag hoppas det låter värre än vad det är - men förmodligen är det inte så... Det är säkert värre än vad det verkar...

Hmmm - det här kanske kan låta ganska fel - men då får det göra det. Jag bestämde mig idag för att inte försöka gå ner något i vikt innan jag vet hur det blir med remissen. Det verkar ju dumt att gå ner ett par kilo - få lite lägre BMI och då få avslag för operationen. (Jag skulle gjort allt det här när jag vägde 106 kg.)
Jag frågade min doktor lite skämtsamt när jag var där vad man gör om man får avslag... "Går man hem och äter upp sig då och provar igen"... Hans svar var inte direkt vad jag förväntade mig "Ja. Så sjukt är tyvärr systemet"... Jag vill faktiskt inte få avslag för att jag inte är tillräckligt fet - men jag vill väl egentligen inte fetta på mig heller... Har ingen som helst aning om hur lång tid det tar att få svar på remissen...

Jag hatar att vänta, jag hatar ovissheten...

Jaha. Ännu en myt är krossad. VEM i hela världen är det som tutat i mig att man tar och knipsar bort lite från livmodertappen när man gör cellprov? Vem är egentligen fel ord - eftersom jag hört det från många och på fler olika håll. Cellprovet var en baggis - inget alls att vara nervös för! :)

Nu filmer! :D
Miiqa - japp, jag har sett The Butterfly Effect. Mycket bra film!
Jeanette - jag kan absolut inte se Rädda Willy-filmerna, jag gråter å gråter. De andra filmerna du nämnde har jag inte sett faktiskt.

Ja jo, ni läste rätt - det där med gråter. Det må vara så att jag älskar skräckfilmer o dyl men jag är fortfarande en liten softis som gråter för minsta lilla på film. Klarar för sjutton inte ens av att se Lejonkungen. Då menar jag inte när Simbas pappa dör - givetvis gråter jag då med, men för mig börjar det redan när Simba föds och hålls upp för allmän beskådan inför hela riket. Det är ju så himla fint att jag får ont i hjärtat - och så bölar jag. Jag grät ju till och med när jag var och såg den första Transformers-filmen på bio.
Något av det värsta i gråtväg var dock när jag en dag kollade på De Dimhöljda Bergens Gorillor, en riktigt gråtis som handlar om Dian Fosseys liv tillsammans med Afrikas bergsgorillor. KLART sevärd! Direkt efter den filmen kollade jag på Project X, en film om en militär som skall jobba med chimpanser i något som kallas just Project X. Denna film är kanske inte speciellt bra, egentligen, men att se den direkt efter De Dimhöjlda Bergens Gorillor blev lite för mycket! haha

Mja, läkarbesöket gick bra. Först lite allmänt prat om obesitaskirurgi som det så fint heter. Det vill säga fetmaoperation. Det verkar inte som att landstinget gör Sleeve operationen utan endast Gastric Bypass - men ja, då får det bli en sådan om det här går vägen. Efter mycket prat så kollade vi längd (163 cm) och vikt (idag 96,9 kg = BMI 36,5). Blodtrycket var inte så trevligt. 141/118 och vilopuls på 97. Min doktor höjde doseringen på en av mina mediciner och hoppades att det ska få ner hjärtfrekvensen lite, då blir blodtrycket bättre också. Sen blev det lite mer prat och remiss skickades till St Görans sjukhus. Väntetiden för Gastric Bypass är 12 veckor. Nu vet jag inte om det är totalt från det att remiss är inkommen eller om det är efter man fått tid för undersökning - vilket skulle ta ca 6 veckor från det att remiss inkommit. Hur som helst så är det kortare väntetid än jag trodde det skulle vara.

Nu börjar väntan på svar på remissen.

Nästa måndag ska jag tillbaka till vårdcentralen och ta massa prover. Levervärde, blodsocker, kolesterol mm. Ska säga till att jag vill veta vilken blodgrupp jag har också - för det har jag ingen som helst aning om.

Nu är jag trött och ska gå och sova. Inte nog med att jag kommer hem denna tid efter jobbet - jag måste dessutom upp tidigt i morgon - kom på att jag ska ta cellprov... Har faktiskt aldrig gjort det - så det är på tiden - men jag är riktigt orolig för det... Gör det ont? Blöder man? Jag ska i alla fall inte skjuta upp det den här gången, eller glömma bort det som jag faktiskt brukar göra.

Hmm - blir många besök till Vårdcentralen just nu...

Jaha. Så var det måndag. Läkartid idag kl 14.00. Ska bli spännande att höra vad farbror Doktorn har att säga.

Känner mig fortfarande inte helt 100 i kroppen, lite snuvig och ont i huvudet. Får peta i mig ett par alvedon och ta lite nässpray så reder det sig nog.

Söndagen ägnades åt att göra så lite som möjligt på så lång tid som möjligt. Maten gick det ganska bra med. 2 rostade mackor med ost till frukost (jag vet rostade mackor är inte bra - men det är iaf fullkornsbröd). Korvstroganoff och pasta till lunch/middag. Det är knappast idealiskt - jag vet. 3 mål mat om dagen och så mellanmål - det är så det ska vara. Det är dock så infernaliskt svårt att hålla för mig. Det blir antingen frosseri eller alldeles för lite mat... Vill inte frossa - så jag väljer att äta bara när det känns fullständigt nödvändigt.

Jag funderade lite på igår om jag skulle dryga ut min kära lilla blogg med att skriva om annat än bara mat och vikt - antar att det kan bli lite tjatigt i längden. Vad skulle jag då skriva om, var frågan. Kläder och mode? Nja, jag är väl den mest ointresserade personen när det kommer till dessa saker. Visst köper jag kläder och skor ibland - men det är knappast något att skriva om. Det finns massa små tonårstjejer som skriver om mode osv - de kan få vara ytliga alldeles på egen hand! Relationer då? Hmmm - relationer som gått åt helvete kanske, och det är väl kanske ingen höjdare att läsa om heller. Böcker och filmer? Ja, det skulle väl vara det isf. I alla fall filmer. Frågan är väl hur många som faktiskt skulle uppskatta mina små recensioner av allsköns skräckfilmer. Jag är skräckfilmsfanatiker!!! Älskar skräck, all form av skräck, rysare, splatter, psykologiska thrillers osv.

Någon av er kära läsare som delar min passion för skräckfilmer? Ge mig gärna tips på er favoritfilm. Om ni inte gillar skräckfilmer så kan ni självklart berätta om er favoritfilm ändå!

Nu ska jag hoppa in i duschen. Jag återkommer senare med en update när jag varit hos läkaren!

Har spenderat lördagen med att göra absolut ingenting. Känner mig lite hängig. Det har gått sisådär med maten. 2 knäcke med ost till frukost. Pannbiff till lunch. Middag blev det inget av med - börjar dock bli hungrig nu. Går antingen och lägger mig hungrig eller så blir det en knäcke au naturel. Har inte bestämt mig ännu.

Mitt minne är inte knasigt också. Tänkte på något tidigare som jag kände att jag ville dela med mig av här - men har så klart glömt bort vad det var. Kanske kommer på det igen någon annan dag.

I morgon är det söndag, eller ja, egentligen är det ju söndag nu och har varit det i ca 20 min... Känner mig fruktansvärt osocial men funderar på att ändå dra iväg till en vän. Får se hur det känns i morgon. Jag blir lätt osocial när det är något jag är nervös eller spänd inför - och snart är det ju måndag = läkarbesök.

Jaja, nu är det sovdags.

Reflektion efter Jeanettes kommentar som var följande:

"Vad är det jag läser? Pepparkakor... massa rostade mackor?? Vad hände med din fina kost? ;) Kom igen gumman, det är helg kämpa på, gör lunchlådor eller något ;) Ge inte in för de där dåliga vanorna! Kick i baken Inte fuska ;)"


Jag kanske inte har varit helt tydlig här. Jag följer ingen diet eller något viktminskningsprogram just nu. Detta eftersom jag fortfarande saknar den inspiration som krävs. "Vad hände med din fina kost? ;)" Ja, det kan man ju undra, jag undrar mest vad min "fina kost" har bestått av medan jag skrivit den här bloggen. Eller talar den där flirtgubben sitt tydliga språk som heter Ironi?
Denna kommentar var säkert välmenad - men det verkar som personen i fråga inte har läst min blogg tillräckligt väl - utan tror att jag är en av alla de som faktiskt HAR en viktminskningsplan. Det har jag inte - inte än.

Lunchlådor är dock en bra grej, IBLAND. Då finns maten där. Färdig. Bara att värma och äta... Ja, ni kanske förstår problemet.

Det första steget för MIG är inte att göra upp en plan med delmål och mål. Mitt första steg är att att få någon som helst kontroll över mitt ätande. Annars vet jag att jag kommer misslyckas fatalt. First things first.

För övrigt tror jag inte på förbud - oavsett vilken diet man håller sig till. Förbud föder skuldkänslor vilket i MITT fall föder ett behov av att äta. Jag kommer, oavsett viktminskningsmetod, tillåta mig själv att äta ALLT - om än i liten skala. Blir jag jävligt sugen på en bulle tex, så kan jag tillåta mig själv att ta en halv. Sugen på choklad, ta en ruta i stället för en hel chokladkaka. Det är bättre att ta något LITET när man blir sugen i stället för att förbjuda sig och sedan frossa som en galning när man inte längre kan motstå frestelserna. Det är i alla fall så jag funkar. Kanske inte är idealiskt enligt alla expertdietister och liknande men men.

Ni som nu faktiskt har läst min blogg från början förstår varför det är viktigt att jag får kontroll över mitt ätande INNAN jag börjar något som helst viktminskningsprogram.

Denna blogg är - som jag tidigare sagt - ett steg i rätt riktning då mitt ätande blir mer visuellt för mig själv.


Skönt väder idag för övrigt. Kanske ska plugga i skönt musik i öronen och ge mig ut på en promenad lite senare... Får se hur det blir med det - har bestämt för mig att det var något jag skulle göra idag. Måste bli bättre på att skriva upp saker.

Nu kaffe!

Igår var ju ingen höjdare. Funderade på om jag började bli lite krasslig... Innan jag skrev gårdagens inlägg hade jag sovit 2 timmar. Efteråt visste jag inte om jag skulle kunna somna om - men det gick alldeles utmärkt och jag sov 11 timmar till. 13 timmar totalt. Idag mår jag mycket bättre och kan konstatera att jag kanske bara behövde sova ut ordentligt.

Den här dagen har gått sisådär. Matmässigt: 2 mackor med ost till frukost. 2 tuggor på en hambugare (smakade skit) och några halvkalla pommes till lunch. Hungrig som fan vid 16 - men fortfarande på jobbet så fick bli två rostade mackor med smör för att få i mig något alls. Kom hem och orkade inte laga mat men såg att det fanns en bit mjuk pepparkaka och 2 rader mjölk-jävla-choklad - så det fick duga.

Har ingen som helst inspiration just nu. Har iaf fortfarande inte rört bullarna i frysen!!! De ligger där och ropar mitt namn förföriskt - men jag försöker att inte höra...

Något som faktiskt hjälper mig att INTE äta de där förbaskade bullarna är att jag måste berätta för er som läser detta att jag åt dem. Jaja, visst skulle jag kunna äta dem och välja att inte skriva om det - men det skulle ju vara detsamma som att ljuga - både för mig själv och för er. Då försvinner ju hela poängen med den här bloggen...

Jag vill passa på att tacka alla som peppar mig med kommentarer! Jag tror inte ni förstår hur mycket ett par små ord kan betyda!!! Jag vet att mina dagar kanske kan verka som misslyckande på misslyckande när ni läser om dem - med bullar hit och choklad dit och totalt ovettigt ätande i största allmänhet - men tro mig - utan den här bloggen och era kommentarer som stöd så hade det varit så mycket värre. Det känns skönt att NI tror på mig - speciellt om jag känner att jag själv inte gör det...

Mår inget vidare alls. Varken fysiskt och psykiskt.
Det känns lite som jag börjar bli sjuk - fysiskt.
Jag har länge vetat att jag inte är riktigt riktig - psykiskt.

Fysiskt känns det som jag blivit överkörd av ett tåg.
Psykiskt känns det - ja - ungefär likadant.

Vad jag har ätit idag vill jag inte ens gå in på.
Den här dagen har helt enkelt gått käpprätt åt helvete.

JAG STRYKER ETT STRECK ÖVER DEN HÄR DAGEN

I morgon är en annan dag!

Igår höll det på att bli en ordentlig frossardag. Började dagen med 2 knäckemackor med ost. Sedan åkte jag en buss senare än vanligt till jobbet och hade inte tid att stanna till i Skäholmens Food Court och käka någon smarrig lunch, som jag efteråt hade funnit totalt onödig. Åt en tekaka med smör och ost när jag kommit till jobbet. Sedan blev det en sån där Findus färdigrätt till middag, Ostschitzel med potatis och bea-sås. Dock blev det bullbak på jobbet och jag var så klart tvungen att smaka en när de var klara... Smaka två till och med. När jag kom hem tryckte jag i mig två rostade mackor med ost.

Den dagliga promenaden på jobbet uteblev då han jag jobbar hos kände sig småkrasslig och det blåste småjävlar ute.

Jag sa att det höll på att bli en frossardag. Jag har en påse bullar i frysen efter syrran bakade. Tog fram den efter jag tryckt i mig mackorna i går kväll. La tillbaka den utan att ta någon även fast jag hade velat ta fram 3-4 bullar, värma dem i micron och trycka i mig dem tillsammans med ett stort glas kall mjölk. Det hade förmodligen gått lika fort för mig att trycka 4 bullar som det tar för en "normal" person att äta en bulle. Jag hade förmodligen inte njutit av de förbaskade bullarna heller. Men - jag la i alla fall in påsen igen utan att ta fram någon bulle. Tog ett litet glas mjölk bara och gick sedan och la mig. Hade jag tagit de där bullarna så hade det inte bara lett till att jag fått ångest utan jag hade även tryckt i mig något mer. Kanske fler bullar, kanske mer mackor eller kanske bara stått och hyvlat skiva på skiva av osten kanske med lite majonnäs på.

Somnade utan att ta sömntablett! Väldigt skönt! Vaknade av mig själv vid 10.30 och kände mig utvilad, eller mer utvilad än de senaste dagarna i alla fall.

Nu är det bara 5 dagar och 2,5 timmar kvar tills jag ska träffa doktorn. Domedagen närmar sig!

Ja just det, jag har som projekt den här veckan att ta bilder på min kropp och lägga upp. Fick inspiration när jag såg att Zandra gjort det... Jag drar mig för det eftersom jag absolut inte tycker om att se min egen kropp. Vi får väl se hur det går med det... (Zandras blogg hittar ni här.)

Så trött. Vill sova. Utan sömntabletter, blir så seg dagen efter. En vanlig hederlig natts sömn, ska det vara för mycket begärt?

Godnatt!